Ambassadmord föregick kapningen

Flygkapningen på Bulltofta den 15 och 16 september 1972 hade sin upprinnelse i ett attentat den 7 april 1971 mot Jugoslaviens ambassadör Vladimir Rolovic i Stockholm. Dramat inträffade på dåvarande Jugoslaviens ambassad på Strandvägen 7 B.
Gäringsmännen var Miro Baresic, 20 år, och Andjelko Brajkovic, 22 år. De båda var kroater och hade anknytning till Ustajsa-rörelsen, som var en gammal motståndsrörelse i kampen mot Serbien. Baresic och Brajkovic lyckades att ta sig in i ambassadbyggnaden och inväntade ambassdören. När Rolovic hade anlänt trängde de sig in i hans arbetsrum och sköt två skott mot honom. Ett tredje skott gick genom en dörr och skadade ambassadsekreteraren Mira Stempilhar. Gärningsmännen misshandlade dessutom den dödligt sårade ambassadören, som avled den 15 april av sina skador.

GAV UPP
Polisen stormade senare byggnaden och attentatsmännen kastade ut sina pistoler och gav upp. Polisen förde därpå bort männen, som högljutt sjöng nationalistsånger. Ytterligare tre personer greps för delaktighet och planering av mordet.
Rättegången inleddes den 28 juni och var en av de dittills mest bevakade i Sverige. Miro Baresic och Andjelko Brajkovic dömdes den 14 juli till livstids fängelse och denna dom faställdes den 24 september i Svea hovrätt. En av de övriga inblandade dömdes till sex år och de två andra till 1.5 års fängelse vardera.
Baresic och Brajkovic sattes på isoleringsavdelningen på Kumla-anstalten. Men trots rigorös bevakning, lyckade de och tretton andra intagna att fly från fängelset natten till den 18 augusti 1972. Det var en månad före kapningsdramat. Två dagar efter flyktdramat grips Baresic och Brajkovis på ett fält utanför Mariedfred. De återfördes till Kumla och knappt en månad senare skulle de befrias på nytt.
Den 15 september kapades SAS-planet, DC-9:an Gunder Viking, LN-RLO, på väg  från Torslanda i Göteborg till Stockholm. Ombord fanns fyra besättningsmän och 86 passagerare. Kapningen utfördes av tre kroater med Tomislav Rebrina som ledare. Kaparna krävde att sju kroater som satt i fängelse i Sverige skulle friges i utbyte mot passagerarna. Bland de fängslade kroaterna fanns Baresic och Brajkovic.

FÖRHANDLINGAR
Kl 17.14 landade flygplanet på Bulltofta utanför Malmö och förhandlingar inleddes. Justitieminister Lennart Geijer kom till Malmö och ledde själv förhandlingarna med kaparna.
En av de sju fängslade kroaterna vägrade dock att stiga in i planet och kaparna krävde därför en miljon kronor. Detta belopp sänktes senare till en halv miljon kronor. På morgonen den 16 september kunde de sista passagerarna lämna planet, som omedelbart lyfte och satte kurs mot Madrid. Sveriges begärde att kaparna och fångarna skulle utlämnas, men de spanska myndigheterna vägrade.
En konsekvens av dramat på Bulltofta var att en terroristlag antogs av riksdagen våren 1973.